Om lyckorus och sånt

Det enda som hördes var ljudet av tangenterna som trycktes ned en efter en, där jag satt på sängen och fyllde blanka ark med ord om sådant jag vill minnas; det fina i livet och sådant som gjort så himla ont, men som inte får glömmas bort, utgörs nu av svart text i lådan fylld med sådant som inte ryms någon annan stans.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0