Waiting forever for anything

Urladdningen efter de senaste hektiska skolveckorna gav sig till känna någon gång mellan tio och tolv och tröttheten tog överhanden för ett ögonblick. Eftersom julafton dessutom infaller om mindre än fyra dagar och jag ska spendera tid med mina nära och kära tänker jag lämna er för en stund, för att hämta nya krafter och hinna andas.
Kom ihåg att ni är fantastiska, så hörs vi alldeles, alldeles snart.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0